Årets bästa 2011, kapitel 2

Dagens årets bästa-lista är Nenes:

Among Others av Jo Walton är något så fantastiskt som en dagboksroman som verkligen känns äkta. Den försöker inte lägga något till rätta för en förväntad publik, den överförklarar inget som dagboksförfattarinnan tar för givet. Det är Moris dagbok från 1979, hon börjar den när hon flyttar till sin pappa och sätts i ny internatskola efter en bilolycka. Men det är bara vad som hänt på ytan. Under ytan finns en mamma som använder magi för att försöka kontrollera sina barn, det finns ett band mellan tvillingsystrar, en revolt och ett förfärligt pris som lämnar Mori ensam kvar. För att komma undan sin mors inflytande flyr hon Wales till sin pappa i England och börjar på internatskola, en plats helt utan magi. Där får hon gott om tid att läsa och tar sig igenom en försvarlig mängd av de sf- och fantasy-böcker vi nu räknar som klassiker.

Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg höll mig uppe långt, långt efter läggdags och hade mig i ett järngrepp. En glesbygdsfantasy som utspelar sig i Engelsfors, en bruksort som sett sin storhetstid komma och gå. Sex unga tjejer blir kallade att stå emot ondskan och bli häxor, men det är inte ofarligt. De känner inte varandra, gillar inte ens varandra, och tvingas att umgås och samarbeta för att ens överleva. Till sin hjälp har de en bok som inte ger upp sina hemligheter utan strid och så har de förmågor de inte vet hur de ska hantera. En garanterad läsupplevelse där tjejerna ger något för varje smak. Uppföljaren Eld står högst på önskelistan för 2012.

The Night Circus av Erin Morgenstern “öppnar vid skymning och stänger vid gryning”, dyker upp utan att någon sett den komma och försvinner lika obemärkt, den är svart, vit och silver och varje tält innehåller magiska cirkusnummer som trotsar fantasin och känns som drömmar. Det är en cirkus jag är otroligt glad att jag fått besöka, även om det bara var i bokform. På denna cirkus utspelas en strid, ett spel mellan två gamla magiker som båda satt sina lärjungar som insats. Cirkusen är inte bara skådeplats utan en del av duellen också, en elegant, viktoriansk duell mellan de två unga lärjungarna.

The Broken Kingdoms av N.K. Jemisin är uppföljaren till hugonominerade The Hundred Thousand Kingdoms (2010) och är, om möjligt, en ännu större läsupplevelse. Blinda Oree Shoth såg för första gången när Världsträdet kom till och har sedan dess kunnat se magi, den magi gudarna och deras avkomma utstrålar. Hon flyttar till Skuggornas stad, vid foten av Världsträdet och försörjer sig som konstnär. När hon en dag hittar en hemlös man som lyser så att hon kan se honom tar hon med honom hem. Hon blir också vittne till mordet på en ‘godling’ (gudaspoling? gudayngel? demigud? yngre gud? gudarnas barn? översättningen är knepig), och får inse att inte alla gillar att gudarna går bland folket. Världen blir fyllig och vibrerande av att inte kunna se den genom någons ögon utan genom alla sinnen en blind person förlitar sig på.

Gotham Central av Greg Rucka och Ed Brubaker är verkligen inte ny, bara ny för mig. Det finns fyra album än så länge och alla fyra är direkt beroendeframkallande. Premissen för berättelsen är bedrägligt enkel: i Gotham finns en polisstyrka, ett rättsväsende, advokater, domare, jurymän - och superhjältar och ärkeskurkar. Dettta är en en ekvation som inte går ihop eftersom bevisföring är det som fäller brottslingar och Batman är inte känd för att lämna en brottsplats så att den går att använda. Han bryr sig inte om saker som veka indicier eller att utvinna vittnesmål utan hot. Nej, om polisen i Gotham ska ha en chans att sätta skurkarna bakom galler måste de lyckas lösa brotten innan läderlappsignalen tänds. Gotham Central handlar om de två skiften av poliser och är som en riktigt bra polisserie, men med superskurkar. Och Batman.