Urban fantasy

Ett sammandrag av seminariet Urban fantasy - Det välkända och det okända som hölls av Nene Ormes och Karin Waller på Bokmässan i Göteborg 29 september 2012. För er som vill ha en kvick lista på de viktigaste titlarna som nämns så finns den här!


Välkomna till det här seminariet där vi ska prata om en genre som heter urban fantasy.

Termen “urban fantasy” är långt ifrån perfekt, men det är vad vi har. Den används flitigt av både folk som frågar efter böcker, av författare och i diskussioner kring böcker, den är här för att stanna. Kortfattat så är det fantasy som utspelar sig i vår värld i nutid.

Illustrationer: Chris McGrath

Det utspelar sig ofta i en stad som finns på riktigt, men det kan också vara en påhittad stad som igenkänneligen finns i vår nutida värld. Det behöver inte heller vara en storstad - det kan vara småstäder, på landsbygd eller på resa, så länge det är just i vår värld i nutid. Och i den här världen finns det alltså fantasyinslagm som t ex magi och övernaturliga/mytologiska varelser.

Ibland hävdas det att urban fantasy är all fantasy som utspelar sig i en stad, oavsett tid eller miljö. Men att tolka genrenamnet bokstavligt hindrar snarare än hjälper i förståelsen av genren och en stad som miljö är inte tillräckligt för att avgöra genren.

Urban fantasy har det senaste decenniet vuxit enormt och är nu en stor och livskraftig genre. Anledningen till att den inte är mer allmänt känd är bland annat att stora institutioner som facktidningen Locus (som sammanställer mycket statistik inom våra genrer) inte valt att erkänna genren utan låtit den ligga kvar spridd under fantasy och skräck. Men som både bokhandlare och läsare har vi sett hur det väller fram titlar som klart och tydligt ingår i en lätt identifierbar genre som inte går att blunda för.

För att försöka ge en bild av storleken så kan vi nämna att i malmöbutiken (precis som i resten av kedjan) så är fantasy lätt den största enskilda genren och när vi sorterade ut urban fantasy och gav den egna hyllor, har den avdelningen blivit lika stor som halva fantasyavdelningen. Innan vi gav urban fantasyen egen avdelning så stod den ganska jämnt spridd över fantasy och skräck. Att så mycket hamnade på skräck var främst på grund av de i urban fantasy så talrika vampyrerna och varulvarna, vilka traditionellt signalerar skräck.

Gossarna här ovan är förhoppningsvis lite bekanta för de flesta vid det här laget, men skräck är det ju inte. Det behövdes alltså en ny genrebeteckning för monstren som är din granne snarare än din mardröm, och den genren är urban fantasy. Men den började naturligtvis inte här, utan långt tidigare.

Det började i princip på 80-talet, med några böcker som tydligt går att identifiera som urban fantasy, och som i mångt och mycket lagt grunden för hur genren ser ut nu. De kan också användas för att representera hur det kända och det okända hanterats inom genren än idag.

1986 kom de första novellantologierna om Bordertown, staden som ligger på gränsen mellan människornas värld och Faerie (älvornas värld). Bordertown är ett populärt men farligt mål för ungdomar som rymmer hemifrån från båda världarna, och varken människornas teknik eller älvornas magi fungerar som de är vana vid. Miljön här är alltså en påhittad stad på gränsen mellan ett sagoland och vår värld, där magi är lika vardagligt som rockmusik och det är helt avgörande att vara gatsmart. De första böckerna är ur tryck, men det har kommit en ny - Welcome to Bordertown - och även The Essential Bordertown från 1998 finns att beställa.

Wizard of the Pigeons av Megan Lindholm kom 1986. Lindholm är även känd som Robin Hobb, episk fantasyförfattare. Boken är ett exempel på en urban fantasy-miljö där det vanliga och vardagliga mitt i en helt vanlig stad, i det här fallet Seattle, kan ha magiska egenskaper. Men bara för de insatta och till en stor kostnad, förstås. Finns att beställa som print-on-demand-pocket, hör bara av dig till bokhandeln!

Emma Bulls War for the Oaks kom 1987 och är ett exempel på urban fantasy där där sago- och mytfigurer vandrar rakt in i en verklig stad som inte är redo för dem, i det här fallet är det Minneapolis, som blir skådeplats för kriget mellan de klassiska älvahoven, Seelie och Unseelie courts. Rockmusikern Eddi hamnar mitt i dramat och tvingas spela en roll i något hon veckan innan inte skulle ha trott existerade. Finns att beställa i storpocket, bara att höra av sig!

I Weetzie Bat-böckerna av Francesca Lia Block, den första från 1989, händer oförklarliga och övernaturliga saker ett gäng ungdomar i Los Angeles utkant. De är redan från början lite ovanliga, lite utanför, men det som händer är både magiskt och mytologiskt. (Verkar tyvärr vara ur tryck.)

Och så har vi Charles de Lint, ett av de största namnen inom genren. Hans första urban fantasy kom redan 1984: Moonheart, som utspelar sig delvis i Ottawa. Men han är mest känd för sina många böcker om Newford, där den första boken, The Dreaming Place, kom 1990. Newford är en påhittad stad med drag av flera olika kanadensiska och amerikanska städer. Det gör att de Lint kan ta sig friheter med geografi och gestaltning, men samtidigt har vi kvar kontrasten mellan det realistiska och det fantastiska.

Urban fantasy var inte bara böcker. Tv-serier har kommit i takt med genrens tillväxt. Den första stora var Beauty and the Beast från 1987 som är skriven av bland andra George RR Martin, numera känd från Game of Thrones. Den kombinerar den kända miljön, New York, städernas stad, med en okänd del av verkligheten, det underjordiska, fantastiska, och dessutom lägger den till ett känt sagoelement, Skönheten och Odjuret, fast förlagt till vår tid och vår värld. Väldigt urban fantasy.


I mitten av 90-talet kom vad vi skulle kunna kalla “andra vågen” urban fantasy - böckerna som allt som kom senare länge jämfördes med.

Mellan 91 och 97 kom Tanya Huffs Blood-serie, som handlar om Vicki Nelson, privatdeckare i Toronto, och hennes vampyrsidekick Henry Fitzroy (som är 450 år gammal och oäkta son till Henrik VIII). De löser brott som bland annat involverar varulvar, mumier och galna vetenskapsmän.

1993 kom Laurell K Hamiltons första bok om Anita Blake, en vampyrjägare som rör ihop det med både varulvar, vampyrer och andra monster i St Louis. Där är vi uppe i 21 böcker hittills och varken Hamilton eller Anita visar minsta tecken på att tröttna.

1996 kom Neil Gaiman med Neverwhere, om ett London under det London vi andra ser - där både tv-serie och bok kom samtidigt. Gaiman hade redan etablerat sig i gränslandet mellan det verkliga och det mytiska med den tecknade serien Sandman men med Neverwhere gav han London en magisk verklighet. Neverwhere skulle inte heller kunna utspela sig någon annanstans än just i London. Det är ett drag som är typiskt för urban fantasy, när staden blir till en karaktär i sig och tar tydlig plats i berättandet.

Året efter kom Buffy, som efter Bordertown och Weetzie Bat var en av de första urban fantasy som fokuserade på ungdomar/unga vuxna, något som skulle bli en enorm del av genren senare. Men Buffy var ju en helgjuten urban fantasy ur alla aspekter, och i och med den så började böcker jämföras med tv-serier.


Sedan, i början av 2000-talet kom vad vi, för enkelhetens skull, kan kalla den “tredje vågen”. De här författarna är just nu störst i genren.

År 2000 kom Storm Front av Jim Butcher, första boken i The Dresden Files, som handlar om Harry Dresden, den ende trollkarlen i Chicagos Gula Sidorna. Han funkar både som privatdeckare - be honom inte blanda till kärleksdrycker! - och som konsult till polisen när de träffar på brott som är lite märkligare än de är vana vid. Dresden Files är nu uppe i tretton romaner, den fjortonde kommer i november 2012, och det ska till slut bli 23.

År 2001 kom Dead Until Dark av Charlaine Harris, första boken om Sookie Stackhouse, tankeläsande servitrise i Bon Temps, Louisiana, i en värld där vampyrerna nyss avslöjat för allmänheten att de finns, men resten av de övernaturliga fortfarande är hemliga. Det finns hittills tolv romaner, den trettonde och sista kommer nästa år.

2001 kom också Bitten av Kelley Armstrong, den första boken i serien Women of the Otherworld. Den här serien har flera olika hjältinnor, en varulv, en nekromantiker, en halvdemon och ett antal häxor. De är huvudpersoner i olika böcker och deras cirklar korsas på olika sätt. Den trettonde och sista boken kom ut i år.

Efter de här, från runt mitten av 2000-talet, kom lavinen av urban fantasy-utgivning. Även här kom en stor tv-serie parallellt: Supernatural, som började 2005. Precis som en hel del av böckerna är en stor del av temat monster och hur man har ihjäl dem. För att inte tala om när man inte ska ha ihjäl dem. Den här serien har använt en massa gammal monsterkunskap och förespråkar enkla metoder för att försvara sig. Som salt och eld mot spöken. Det här är ett exempel på hur kombinationen av gamla sagoråd och modern miljö används och det gör både tv-serierna och böckerna så intressanta. De gör att de känns väl grundade i vår värld och vår historia, och därför trovärdiga.

Och som sagt, det var nu utgivningen av urban fantasy-titlar växte till den storlek vi har idag. Det var många bokserier som startade i mitten av 2000-talet; precis som inom annan fantasy är det lite svårt att hitta fristående, envolymsböcker, till och med trilogier är förlegat: precis som med tv-serier så etableras världen och huvudpersonerna i första boken eller säsongen, och sen får man följa dem på äventyr efter äventyr.

Det verkar inte mattas av heller. Flera författare som tidigare skrivit annan fantastik skriver nu urban fantasy, t ex Katherine Kerr och Tad Williams. De som skrivit sen tidigare fortsätter och tillsammans med ett stort tillflöde av helt nya författare bådar det gott för framtiden.

Nu när genren är så stor så kan man se några ofta förekommande strukturer eller upplägg, både för det övernaturliga, och för hur folk hanterar det övernaturliga. Vi tänkte gå igenom några av dem.

Till exempel: när huvudpersonen själv redan är en del av den övernaturliga världen,är det vanligt att de har en roll som problemlösare, t ex vampyrjägare eller övernaturlig detektiv. Men det förekommer förstås också att de bara vill leva sitt vanliga magiska eller blodsugande liv men ändå dras in i trubbel. Här finns också två generella typer av värld: antingen en där även vanliga dödliga människor vet att det övernaturliga existerar, eller också en där bara de invigda vet om det, och det övernaturliga döljer sig från mänskligheten i stort.

Alternativt är att huvudpersonen börjar som en helt vanlig människa i vår vardagliga värld, som inte har en aning om att det övernaturliga finns. I det här fallet blir berättelsen ofta en utvecklingshistoria - man måste hitta ett nytt sätt att leva, i en värld som inte ser ut som man fått lära sig. I de här varianterna visar det sig ibland att den som trodde att den var en vanlig människa på något vis hör till den övernaturliga världen, men att det har hållits hemligt.

En intressant utveckling som skett genom åren är att nu för tiden skulle det inte vara realistiskt att de mänskliga karaktärerna i en UF inte skulle känna till vampyrer och varulvar och så vidare, även om de inte tror att de finns. Folk i de nyare romanerna gör Buffy-referenser, och monstren får ofta förklara hur mycket av kunskapen om dem som populärkulturen har missuppfattat.

Om det inte tas hänsyn till en viss allmänbildning inom det övernaturliga, sånt som man kan förvänta sig se på tv, sitter tittaren och väntar på att huvudpersonen ska hinna ikapp i sin tragiskt undermåliga magiutbildning.

Även om det också ligger i vår verklighets regler att man ska känna ett stort motstånd mot att tro på det övernaturliga. Vi har ju vetenskap nuförtiden.

Det finns subgenrer till eller varianter av fantasy som påminner om urban fantasy men som ändå är något annat. Det är en anledning till att det råder oenighet om  klassificeringen av urban fantasy.

Till exempel Steampunk, som i vanliga fall utspelar sig under den viktorianska eran fast med mer eller annorlunda teknologi, ofta baserad på ångkraft och kugghjul. Städerna som den utspelar sig i är ofta så viktiga att den tangerar urban fantasy och den kan innehålla fantasydrag som vampyrer och varulvar, eller bara låta tekniken vara det fantastiska inslaget.

Paranormal romance, övernaturlig romans, är snarare en subgenre till romans än till fantasy. Men här är en eller båda i kärleksparet övernaturlig, och det utspelar sig numera ofta i vår värld i nutid, med fantasyinslag. Men romansdraget är det viktigaste. Hon och han träffas, äventyr äventyr äventyr medan de faller för varandra, och så får de varandra på slutet. Det finns för all del övernaturlig romans som fortsätter även efter det, och utvecklar världen och karaktärerna vidare, t ex genom att föra samman ett nytt par per bok.

Fantasy som utspelar sig städer fast i en helt påhittad värld räknas alltså till urban fantasy enligt vissa definitioner - men inte vår.

Sagofantasy i vår värld - det vill säga, sagor som berättas om i nutid, som mer eller mindre följer sin klassiska handling men i en modern miljö.

Det finns förstås böcker som korsar gränserna här, men urban fantasy är för det allra mesta lätt att särskilja från de här andra varianterna.






För att visa lite på bredden och djupet i genren tänkte vi rekommendera några av våra favoriter.

[Nene:] Om man gillar varulvar är det här två serier att lägga på minnet. Kitty Norville är radiopratare och varulv. Hennes research och hennes kändisskap drar in henne i alla möjliga underligheter. Mercedes Tompson är hamnskiftande coyote av den indianska sorten och jobbar som bilmekaniker. Det är en skön omväxling till alla bitna varulvar.

[Karin:] Två av mina favoritförfattare är Holly Black och Rob Thurman. Holly Black har bland annat skrivit de här två trilogierna - Modern Faerie Tales-trilogin är oumbärlig urban fantasy för unga vuxna. Sagorna är på riktigt och är inte för barn. I Curse Workers-trilogin har det alltid har funnits magi, men den är olaglig - och sköts av maffian. Rob Thurmans böcker om halvbröderna Cal och Niko är ren underhållning; som jag brukar beskriva som en blandning av Supernatural och The Dresden Files.

[Nene:] Serien om Atticus handlar om världens sista druid som gömmer sig i Arizona från gudar och 2000 år av att lägga näsan i blöt. På den svenska är jag mest förtjust i Engelsforstrilogin. För det fåtal av er som inte stött på den tidigare, så är det en serie om en grupp unga häxor i ett brukssamhälle som heter Engelsfors och de ska stoppa apokalypsen, om de bara kan komma överens.

[Karin:] Ibland kan man få intrycket att all UF utspelar sig i USA eller London, men det finns några välkomna undantag till det. Zoo City av Lauren Beukes är en mörk och bister historia som utspelar sig i Johannesburg. Tanya Huffs The Enchantment Emporium handlar om en kanadensisk släkt häxor som har koll på den gamla mytologin. Och inte minst har vi ju Nenes böcker, Udda verklighet och Särskild, som utspelar sig i Malmö, där vi får ana att det finns verkliga förebilder till de folksagor vi berättade förr.

Så vad är det då som gör att det här är en så överväldigande framgångsrik genre?

Vi är säkra på att det är flera saker som sammanlagda gör det oemotståndligt. För det första har vi de två motsatserna - det övernaturliga och det vardagliga. Kontrasten mellan motsatserna berikar båda sidorna, så att båda vinner på det, båda får det där lilla extra.

Sen har vi känslan av förundran. När det vardagliga som porträtteras känns så verkligt att man dras in i världen och kan låta sig förundras av det övernaturliga där och sen ta med sig den förundran ut i den vanliga världen. Man kan få en helt annan syn på sin egen stad på det här sättet, genom att tänka sig den som en del av ett fantasylandskap där helt andra saker kan hända.

Att använda verkligheten och relatera till problem som vanliga människor har gör allt mer realistiskt, och vi vill faktiskt ha realistisk fantasy. Det är som med superhjälteserierna på tidigt 90-tal, när supermänniskorna började få vanliga mänskliga problem blev de allas hjältar. En varulv med jobbproblem, en magiker med kärleksproblem - de visar att det inte är helt enkelt att leva vanliga liv heller, och att magi inte är lösningen på allt. Det gör mer trovärdiga berättelser. Och ger oss lite tröst för att vi inte kan magi.

Vilket säkert är en del av tjusningen. Man kan skriva fantastik och vara politisk, man kan skriva  det och skildra uppväxt eller hur man hittar sig själv eller hur man passar in i en värld. Det är säkerligen flera av anledningarna till att urban fantasy har blivit så stort inom litteratur för unga vuxna.

Och dessutom så är ju det här på ett sätt berättelser vi alltid har berättat - det är de gamla folksagorna. Men medan man då mötte troll på fjället, skogsrået i skogen och tomten på gården så träffar man nu vampyrer på jobbet och varulvar i skolan. Det är ju inte heller bara vampyrer och varulvar, inom urban fantasy finns figurer från alla mytologier och folksagor, och det ger också en möjlighet att återuppliva eller återupptäcka det egna sagoarvet.

- Ja, en av sakerna vi frågar oss är förstås “Varför läser inte alla urban fantasy?”

- Det är ju ändå en perfekt genre.