Bloggen Fiktiviteter drar igång en Whedonhelg! "Två roliga dagar till den store, geniale knäppgökens ära helt enkelt", som Fiktiviteters Helena skriver. Tio skribenter ska ösa ur sitt Whedonhjärta fritt - det blir Joss hela helgen, och schemat finns här. Vi smyger oss in i det hela genom att flexa våra egna Whedonmuskler.
Mannen till vänster är såklart Whedon, mannen till höger NathanFillion/MalReynolds/CaptainHammer/Castle/Man of our dreams.
Fär att förtydliga, det här är Nathan Fillion.
En bok i helgens anda finnes också på våra hyllor, vid namn Whedonistas! En mängd essäer om varför man älskar Joss.
Ibland kan man se personalen gå omkring med den här tröjan, eller den här eller den här, eller den här!
Här hittar man också allt i sortimentet som har med Whedon att göra.
Efter tv-serierna har Whedonverse levt vidare i tecknat serieformat. Nu i september startar två helt nya serier, Faith & Angel och Buffy säsong 9. Spike har såklart sin egen serie också.
Dollhouse har en egen serie, Serenity har sin egen, Dr Horrible har sin egen, ja, ni förstår hur det går.
Whedonesque är en bra blogg med allt nytt om Whedon, och mannen själv har synts bland kommentarerna, och wikiartikeln om Buffyverse är ett ymnighetshorn av länkfraktaler.
Nuförtiden:
Vi ser löjligt mycket fram emot The Avengers nästa år, regisserad av the man himself. Edit 3 sept: SFX har startat en kampanj för att Avengers ska ha en rejäl signaturmelodi. "SFX demands a return to decent superhero movie theme tunes like Elfman’s Batman and Williams’s Superman." Vi är helt för! Och vi vet ju att Joss kan sin musik!
Och så hoppas vi att The Cabin in the Woods ska komma tillslut, kanske?
James Marsters (Spike) och Charisma Carpenter (Cordelia) ska gästspela i säsong 7 av Supernatural. Eliza Dushku (Faith/Echo) har varit med i en animerad spinoff på Torchwood. Nathan Fillion har gjort Gröna Lyktans röst i den animerade versionen. Felicia Day (en Potential och kärleksintresset i Dr Horrible) gör fortfarande The Guild. Whedon regisserade även Glee-avsnittet Dream On där Neil Patrick Harris (Dr Horrible) gjorde ett gästframträdande.
Vi måste självklart också ha med Joss tal "Equality Now".
... är som kärlek utan kyssar? Men det är vad som ska hända iallafall. Warner Brothers ska "reboota franchisen", göra "a re-imagining of Buffy and the world she inhabits." Helt utan inblandning från Joss Whedon. Läs mer här.
Ur Joss Whedons artiga och bitska kommentar: This is a sad, sad reflection on our times, when people must feed off the carcasses of beloved stories from their youths-just because they can't think of an original idea of their own, like I did with my Avengers idea that I made up myself.
David Boreanaz reaktion:
/Kapten Karin, som sparkar i väggen och muttrar "sluta göra remakes, sluta göra remakes, sluta göra remakes"
Rödskjortorna gick åt i drivor, som de brukar. Vi följer upp det episka Buffy-inlägget med ett gäng tall, dark and brooding blodsugare - vem tar hem den här titeln?
Mest melodramatiska vampyr
Angel "It's not the demon that needs killing in me, Buffy. It's the man."
Edward "I'm the world's most dangerous predator. Everything about me invites you in. My voice, my face, even my smell. As if I would need any of that. As if you could outrun me! As if you could fight me off. I'm designed to kill."
Mr Darcy "I have faults enough, but they are not, I hope, of understanding. My temper I dare not vouch for. It is, I believe, too little yielding— certainly too little for the convenience of the world. I cannot forget the follies and vices of other so soon as I ought, nor their offenses against myself. My feelings are not puffed about with every attempt to move them. My temper would perhaps be called resentful. My good opinion once lost is lost forever."
Heathcliff "Be with me always — take any form — drive me mad! Only do not leave me in this abyss, where I cannot find you! Oh, God! it is unutterable! I cannot live without my life! I cannot live without my soul!" Se även den här versionen och den här essän.
Hamlet To be, or not to be, — that is the question: — Whether 'tis nobler in the mind to suffer The slings and arrows of outrageous fortune, Or to take arms against a sea of troubles, And by opposing end them? — To die, to sleep, No more; and by a sleep to say we end The heart-ache, and the thousand natural shocks That flesh is heir to, — 'tis a consummation Devoutly to be wish'd. To die, to sleep; To sleep, perchance to dream: — ay, there's the rub; For in that sleep of death what dreams may come, When we have shuffled off this mortal coil, Must give us pause: there's the respect That makes calamity of so long life; For who would bear the whips and scorns of time, The oppressor's wrong, the proud man's contumely, The pangs of despis'd love, the law's delay, The insolence of office, and the spurns That patient merit of the unworthy takes, When he himself might his quietus make With a bare bodkin? who would these fardels bear, To grunt and sweat under a weary life, But that the dread of something after death, — The undiscover'd country, from whose bourn No traveller returns, — puzzles the will, And makes us rather bear those ills we have Than fly to others that we know naught of? Thus conscience does make cowards of us all; And thus the native hue of resolution Is sicklied o'er with the pale cast of thought; And enterprises of great pith and moment, With this regard, their currents turn awry, And lose the name of action.
Jamenvisst, det kan vi ju ordna! A little tale we like to call Buffy - Slayer of: The Vampyres, alltså ...
Vi har ju iofs nämnt Buffy (och Spike) en eller ett par gånger förr, men det är ju inte som att vi inte är Whedonistas alla och envar... Men var ska vi börja?!
Man skulle ju kunna börja från början... eller också skulle man kunna låtsas att den början inte hände, och istället hoppa fram till den 10 mars 1997, då Buffy Summers började på Sunnydale High och träffade Willow, Xander, Giles och Angel för första gången och får reda på att hon flyttat ur askan i elden: Sunnydale råkar ju vara beläget på The Hellmouth, eller La Boca del Infierno som Giles så fint refererar. Och i varje generation finns det en utvald:
She alone will stand against the vampires, the demons, and the forces of darkness. She is the Slayer.
Buffy är den utvalda. Hennes kamp mot vampyrer, demoner, jätteinsekter, besatta hyenor, robotar, gudinnor, troll, rektorer, nördar med sikte på världsherravälde och vänner som blir onda varade i sju säsonger - och kampen fortsatte också parallellt när Angel fick en egen tv-serie som gick i fem säsonger. Därefter har äventyren fortsatt i tecknad form för både Buffy och Angel.
Men Buffyverse är mycket större än bara tv-serierna ... och då är redan tv-serierna större än bara tv-serierna!! Vi vet inte riktigt vad vi menar med det, men vi vill nog komma åt att det är inte bara handlingen som gör oss till överhängivna fans. Det är de härliga karaktärerna, som utvecklas säsong efter säsong - och som man bara njuter av att hänga med - och det är den sköna humorn, de skojiga fighterna, de charmiga skurkarna och den fantastiska dialogen (hela serien är egentligen ett enda långt citat). Och när man tror att man vet var man har Whedon, då ger han oss avsnitt som "Hush" med 20 minuters icke-dialog och Once More With Feeling -tv- världens enda autentiska musikalavsnitt med en skurk som faktiskt fått en Tony! Men inte nog med det, i Buffy är även vinjetterna, de där "previously on Buffy the Vampire Slayer..." och Mutant Enemy-zombien en del av mästerliga berättandet.
Vill man nörda ner sig lite extra i Buffyversat i bokform ska man förstås läsa de supersnygga Watcher's Guide som finns för alla de sju säsongerna. I dessa finns det mesta man behöver för att hålla koll på avsnitt, vilken musik som spelas, vilka populärkultursreferenser som görs och vilka citat som är bäst. Man kan förstås också själv bli utvald - eller Slayerette - i Buffy-rollspeletoch i en rad olika tv- och dataspel.
Fansen finns självklart också på nätet. Svenska Whedonistas samlas i Buffyforum.se. Och folk lägger upp bilder på sina tatueringar... t ex här och här. Och zombien! Och puppet-Angel! Och Linas snygga!! <--
Självklart är vi också glada att det finnns så många hängivna fans med mycket tid därute. Det är de som sätter ihop saker som nedan lilla mash-up:
Citat vi minns: Buffy: Sorry, but I'm an old-fashioned gal. I was raised to believe that men dig up the corpses and the women have the babies. Willow: Occasionally, I'm callous and strange. Vampire Willow: Bored now. Dark Willow: One down... Xander: Dammit! You know what? I'm sick of this crap. I'm sick of being the guy who eats insects and gets the funny syphilis. As of this moment, it's over. I'm finished being everybody's butt-monkey! Giles: Well, um... I enjoy cross-referencing. Cordelia: I came over to tell Buffy to stop this craziness and I found you all unconscious again. How many times have you been knocked out, anyway? I swear, one of these times you're going to wake up in a coma! (till Giles) Oz: We attack the mayor with hummus! Tara: You learn her source and, uh, we'll introduce her to her insect reflection. Um, that-that was funny if you, um, studied Taglarin mythic rites… Anya: I have finesse! I have finesse coming out of my bottom! I can completely lie to the health inspector. I can, you know, distract him with coy smiles, and, and bribe him with money and goods. Andrew: I like to think of myself more as a "guestage". Spike: I may be love's bitch but at least I'm man enough to admit it! Drusilla: The King of Cups expects picnic, but this is not his birthday? Angel: Things used to be pretty simple. A hundred years, just hanging out, feeling guilty. Really honed my brooding skills. Angelus: Spike, my boy, you really don't get it! Do you? You tried to kill her, but you couldn't. Look at you. You're a wreck! She's stronger than any Slayer you've ever faced. Force won't get it done. You gotta work from the inside. To kill this girl... you have to love her. Riley: Turns out I suddenly find myself needing to know the plural of "apocalypse". The mayor: I've got two words that are going to make all the pain go away. Miniature golf. Faith: Thank God we're hot chicks with superpowers. Kendra: I named it Mr Pointy. Dawn: That's a weird place for a horn... Joyce: You don't drink? Beverages I mean. Buffybot: That'll put marzipanin your pie plate, bingo! Warren: We're your arch nemesises... nemeseeses... nemeseess... William the Bloody Awful Poet: My heart expands, / 'tis grown a bulge in it, / Inspired by your beauty... / Effulgent. Cheese Man: I wear the cheese, it does not wear me. Mutant Enemy: Oh, I need a hug!
Och då har vi inte ens tagit med de stora melodramatiska tårdrypande bita-på-naglarna-citaten...
5 saker Buffy har lärt oss:
1. Prata inte latin framför böcker 2. Öl är dåligt 3. Framkalla aldrig demoner, inte ens om de kan sjunga och dansa! 4. Men om du har tid, titta demonen i ögonen - det kan vara din bibliotekarie! 5. Stampa inte sönder sigill innan du läst färdigt trollformeln...
5 musikinslagsfavoriter:
1. Once More With Feeling! (allt - hela avsnittet! Tjohoo!) 2. Giles sjunger och spelar gitarr i Where The Wild Things Are. 3. I only have eyes for you i avsnittet med samma namn 4. "Wild Horses" i The Prom. 5. Early One Morning
5 favoritskurkar:
1. Dark Willow 2. Angelus 3. Caleb 4. The Mayor 5. Ethan Rayne
5 favoritavsnitt (utom de uppenbara 3: Hush, The Body & Once More with Feeling):
1. Restless 2. Fool for love 3. Passion 4. Something Blue 5. The Wish
5 favoritsaker som aldrig hände:
1. Leprechauns. 2. Flashbacks från Rupert "Ripper" Giles vilda ungdom. 3. R.I.P. Riley. 4. Spike/Angel slash. 5. Hmm... nä, allt annat hände!
5 favoritsaker som kunde ha gjorts annorlunda 1. Angels irländska - hmmm 2. Adam 3. Dubbad Giles 4. Läspande vampyrer i första säsongen 5. Stunts i de första säsongerna.
Länge leve Buffy!/Karin, Lina och Lisa a.k.a. The Trio...
Nu får det väl ändå vara nog? Stopp och belägg! Sansa er! Hitta på något eget och sluta slakta favoriter! Bara för att nya Star Trek-filmen blev en succé så funkar det inte på allt!
Den senaste i raden av ilskna utrop och tandagnissel var dagens nyhet att det planeras en "re-boot" av Highlander av någon som ska ta sin 'shiny and fast paced' stil med sig in i filmen. Och detta säger de som om det var en bra sak! Vi vill inte ha shiny och fast paced på våra skotska vidder! Vi gillar den gamla smutsiga högländaren och hans konstiga dialekt! All together now: There can be only one! *morr* Let me re-boot your ass!
Förutom detta hotande övergrepp så finns det andra kommande remakes vi anser endast är utslag av sinnessvaghet. En ny Buffy-film till exempel. Med "all new characters" och utan Joss. Vad kan de möjligtvis göra som ska kunna slå den kultstatus the Scooby gang har? Ge Buffy större bröst? Blondare hår? Vassare pålar? Ta bort allt Whedon-y och kanske ge Angel lite glitter?
The Crow var när den kom årets filmupplevelse för somliga av oss och uppföljarna var bleka akvareller i jämförelse med det intryck man fick av den första filmen. Vad hade de tänkt sig här? Jo, den ska göras av "The director that drove Sean Connery to retirement and ensured that Alan Moore would never give Hollywood another chance" för att citera LA Times, och han vill göra en "realistic, hard-edged and mysterious, almost documentary-style"-film. Eh, VA?!?!
Den oändliga historien ligger tydligen också på obduktionsbordet (hos våra nya fiender Warner Bros) och hotas med assimilation till en ny, shiny och säkerligen fast paced modell. Fruktansvärt. Även om vi själva inte har sett om den på tio år så betyder det inte att det är ok att göra om den. Ska de lägga till en humoristisk sidekick så dagens kids kan förstå filmen?
Och slutligen - Rocky Horror Picture Show. Ärligt, hur tänkte ni toppa Tim Curry i korsett? Det här är ett tidsdokument, bort med tassarna. Och ni vet väl vem det är som ska göra den? MTV. Jag trodde inte de sysslade med musik längre? Ska Jackass-gänget dansa med sina gipsade ben? Ska man kunna sms:a in till filmen för att få veta om man gillar sin pojkvän? Men det finns en motståndsrörelse: Save the Lips!
På det hela taget i alla fallen: alla de här filmerna är redan gjorda!! De finns! Gör en egen förbannad film om du vill göra en film! Och om du inte har några egna idéer kanske du ska ha ett annat jobb? Grrr.
/Missnöjespanelen, som anser att filmer borde få åldras som böcker. Ifred.
Titania vann fighten - det enda tänkbara resultatet. En annan tid på året kanske the Witch Queen hade haft en chans, men på midsommar? Icke.
Nå. Nu behöver vi en ny fight. Och vad visar det sig vara den 23 juni, om inte Joss Whedons födelsedag. Ah, the possibilities! Väljer mellan olika awesome möjligheter, och fastnar helt enkelt för det mest episka:
Vi har tidigare slagit flera slag för övernaturlig romans, chick-litt i urban fantasy (det vi kallar fantzy) och urban fantasy i stort här på bloggen och känner nu att vi är i gott sällskap av branschtidningarna Locus och Publishers Weekly som i några av sina senaste nummer uppmärksammat kategorierna.
Supernatural eller paranormal romance - romansböcker med övernaturliga inslag - har ökat stadigt och galet mycket de senaste åren. Det är så påtagligt att genren har fått sin egen plats i alla kalkyler över bokförsäljning som Locus publicerar (och kommer på andra plats bland genrerna: bara fantasy är större). Det övernaturliga tar också allt större plats på de konvent, bloggar och tidningar som riktar sig till romansförfattare och -läsare.
Urban fantasy och fantzy började bli ett begrepp i slutet av 80-talet med författare som t ex Charles de Lint och Emma Bull, som förlade övernaturliga varelser och händelser i våra egna städer.
Det som är den ostoppbara huvudtrenden i urban fantasy nu - med en "kick-ass heroine" som räddar mugglarna från övernaturliga faror (som gärna får vara i form av sexiga män) - är troligen vad som hände när två företeelser kolliderade i andra halvan av 90-talet: Laurell K. Hamiltons Anita Blake, Vampire Hunter, och Joss Whedons Buffy the Vampire Slayer.
(Men som Carrie Vaughn skriver i Locus: både Hamilton och Whedon var snarare "part of this zeitgeist rather than instigators. ... We've got a generation of writers ... who grew up watching Linda Carter as Wonder Woman, Sigourney Weaver as Ripley, and so on...")
Frågan om var trenden kommer ifrån stöts och blöts ungefär lika mycket som frågan hur man skiljer övernaturlig romans från urban fantasy och fantzy.
Man kan säga att i övernaturlig romans är det relationen mellan parterna i paret som är den viktiga, det är där all fokus ligger och boken, eller serien som i fallet Bella & Edward, slutar (allra oftast) med att den relationen blir etablerad (att de får varandra). Om du tar bort relationen blir det ingen roman kvar.
I chick-litt urban fantasy med kick-ass hjältinna (fantzy) så är den romantiska relationen viktig, men om du tar bort den så finns det fortfarande en bok kvar, ofta med mycket action. Det romantiska kan vara konfliktfyllt och det behöver inte nödvändigtvis vara så att de får varandra på slutet.
I urban fantasy utanför fantzy är det handlingen och den värld författaren skapat - vår värld med "extra allt" - som är det viktiga. Det kan finnas romantiska relationer men de är inte huvudsaken, och långt ifrån alltid lyckliga (Harry Dresden och hans bror till exempel verkar tävla med varandra i grenen Otur i kärlek). En trovärdig blandning av det övernaturliga och det vardagliga gör att urban fantasy är så fantastiskt lätt att läsa. Den största trenden här är nu noir-stuket, med Jim Butcher och Simon R. Green i täten och andra namn som Mike Carey, Charlie Huston, Rob Thurman, Mark Del Franco och Kelly McCullough.
När det pratas om övernaturligt i blandning med det vardagligt verkliga så spänner det alltså över hela spektrat, allt från vampyrromans i serie av Stephenie Meyer till fristående American Gods av Neil Gaiman.
Nu är ju Gaiman ett fenomen för sig, en mytisk författare inom genren, men det är inte alla som har haft det som han.Kim Harrison har länge levt dubbelliv för att kunna hålla sina två författarkarriärer isär (hon skriver även klassisk fantasy som Dawn Cook). I Locus berättar hon om hur det har varit, om att hennes nya identitet fick en filmstjärnas mottagande i bokhandlar när hon var där för att signera. Hon säger också att det har varit lättare för henne att ha en separat identitet för sitt urban fantasy-skrivande eftersom det länge har räknats som lite suspekt att skriva i den här genren. Anne Rice fick utstå tråkningar för sina vampyrromaner och Laurell K Hamilton har också varit i blåsväder.
Här hemma i Sverige är det rätt skralt med urban fantasy. Har förlagen inte insett potentialen? Kelley Armstrong och Charlaine Harris finns på svenska, men inte t ex LK Hamilton och Jim Butcher, och de behöver inte precis skämmas för sina försäljningssiffror. Men framförallt, var finns våra svenska urban fantasy-författare? Var finns Malmö med extra allt, varulvsromans i Göteborg eller Stockholms älvalands-portaler?
I och med Stephenie Meyer har vindarna vänt något, åtminstone när det gäller översatt litteratur, och i sommar kommer inte bara P.C Cast på svenska utan även vår ungdomsvampyrfavorit (säg det snabbt fem gånger!) Richelle Mead (länkar till de engelska utgåvorna: Cast; Mead). Sherrilyn Kenyon, ett av de stora namnen inom övernaturlig romans (om inte det största), har också nyss kommit på svenska med första delen i De Svarta Jägarna (Darkhunter). Om vi har riktig tur så inser förlagen att även böcker skrivna på svenska skulle vara intressanta.
Hoppas kan man ju.
-Nene & Karin ska sätta punkt nu. Vi ska bara lägga till - - nej, schh. Vi kan återkomma med mer.
Lost Souls? - Ghost "has a voice like gravelly gold" och Steve "is a god on guitar" i Poppy Z Brites Lost Souls.
The No Shows - lirar Mode-X-hårdrock med coolaste alven Zal som sångare i Justina Robsons Qutantum Gravity-böcker.
Sugar Shock - Joss Whedon har skapat ett av galaxens coolaste band med sångeskan Dandelion i förgrunden, läs hela serien gratis på Dark Horse Myspace
The Crescendolls - Intergalaktiskt band består utav blåa utomjordingar från ett pararellt universum. Deras enorma hit "One more time" (Daft Punk, Interstella 5555) är en låt man sent kommer att glömma!
Dingoes Ate My Baby - med Oz som förstegitarrist, spelar ofta på The Bronze i Buffy the Vampire Slayer.
Harry Kim and the Kimtones - Fänrik Kim ombord på Voyager är föutom allmän problemlösare även klarienettist och bandledare med självnämnt band.
/ Karin, Johan, Lina & Anji a.k.a. "The Death Notes"
Det här är bloggen för SF-bokhandeln i Malmö, där vi tipsar och informerar. För att handla är du hjärtligt välkommen till oss på Storgatan 41 i Malmö, eller till butikerna i Göteborg och Stockholm. På Science Fiction-bokhandelns hemsida kan du söka i sortimentet och se vad som finns inne Stockholm, Göteborg och Malmö samt för postorder.
Mannen till vänster är såklart Whedon, mannen till höger Nathan Fillion/Mal Reynolds/Captain Hammer/Castle/Man of our dreams.
Fär att förtydliga, det här är Nathan Fillion.
En bok i helgens anda finnes också på våra hyllor, vid namn Whedonistas! En mängd essäer om varför man älskar Joss.
Whedonesque är en bra blogg med allt nytt om Whedon, och mannen själv har synts bland kommentarerna, och wikiartikeln om Buffyverse är ett ymnighetshorn av länkfraktaler.
