fredag 20 maj 2011

Nördarna rekommenderar: Transmetropolitan

Fem år i självvald exil har förvandlat Spider Jerusalem från en otrevlig, rutten och oförskämd journalist, till en otrevlig, rutten och oförskämd eremit. Isoleringen uppe i bergen har inte givit honom den skrivarro och lugn som behövs, utan förläggaren kräver Spider på de oskrivna böcker han är skyldig förlaget.
För att kunna försörja sig och bli färdig med sina manus tvingas Spider återvända till den plats han svor att aldrig sätta sin fot i igen, The City, (fasligt likt New York).
Väl tillbaka i syndens, egoismens, tristessens och lättjans centrum skaffar han jobb som frilansare hos sin gamla vän,nu redaktör för stadens största tidning, The Word.
Spiders sätts genast på prov då han bestämmer sig för att skriva en kolumn om de upplopp som har tilltagit bland stadens Transients, människor som har injicerat sig med DNA från utomjordingar i hopp om att transformeras till liknande varelser.

Transmetropolitan var det projekt som Warren Ellis hade drömt om att göra hela sitt liv. De tidigare anställningarna inom flera av serievärldens största utgivare (Marvel & DC) hade gett honom modet och han lanserade serien med teckningar av Darik Robertson, som sen kom att teckna The Boys tillsammans med Ellis vän Garth Ennis. Snart fick Transmetropolitan en hängiven följarskara och är nu mera en klassiker bland serieromaner.
Ellis beskrivning av gonzo-journalisten Spider Jerusalem doftar av Hunter S Tompson. Han räds inte att kritisera hela civilisationen och vårt sätt att leva genom att överdriva eller exempelfinera företeelser i sin framtidsdystopi. Sex, politik, droger och den fjärde väggen är inget som Warren Ellis räds att driva med i sin skildring av Spider Jerusalem och The City.

För dig som gillar The Boys och Preacher är Transmetropolitan ett självklart val. Genom hela serien förekommer slipade pastischer på nutida personer och fenomen som transformerats till Ellis värld. Spider Jerusalems inblickar och kommentarer skulle själva kunna fylla en hel citatsamling.

/Johan M Broman

Inga kommentarer: